Sökresultat:
22 Uppsatser om Skördemetod Salix - Sida 1 av 2
Salicetum : frÄn idé till verklighet
Detta Àr ett arbete om Salix och skapandet av ett salicetum dÀr det redogörs för projekteringen och den beskrivande processen frÄn ide till genomförande. I arbetet berÀttas Àven om företeelsen vÀxtsamlingar samt ges en beskrivning av Salix slÀktet, dess historia, genus och anvÀndningsomrÄden. DÀr beskrivs tvÄ andra arboreta vilka i diskussionen jÀmförs med Alnarps salicetum. Arbetet innehÄller ocksÄ vÀxtlistor med förekomst, storlek och anvÀndning av ca 70 arter som Àr nyplanterade pÄ salicetumet. Det finns Àven en förteckning över andra arter i slÀktet som finns planterade pÄ SLU, Alnarps omrÄde.
Rotningsstimulerande effekt och kemisk analys av vattenbaserad extraktion av vedartade och örtartade skott av Salix smithiana Willd. :
Cuttings of Lonicera xylosteum L. were treated with willow extract to study the response in rooting capacity. The extracts were prepared by mixing chopped pieces of Salix x smithiana Willd. with water in a warring blender. The investigation comprised 2 types of salix extracts based on differences and dynamics between twigs in winter dormancy and twigs with new shoots.
To explore the rooting response, three tests were made.
Pilodling till anvÀndning inom trÀdgÄrd och hantverk : med tonvikt pÄ zon 5
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom slÀktet Salix sp. odlas för anvÀndning inom hantverk och trÀdgÄrd. Bland dessa sorter kan nÀmnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling Àr smÄskalig och syftet Àr att fÄ material till flÀtning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hÀgn och staket i trÀdgÄrd. Materialet som anvÀnds Àr vanligen ettÄriga skott av odlade pilsorter som skördas nÀr plantan Àr i vintervila.
Undersökning av Brenneria salicis förekomst i pilar i SkĂ„ne : Ăr ?Watermark Disease? nĂ€ra?
Bakterien Brenneria salicis lever i xylemet hos bland annat arter av Salix. Under vissa omstÀndigheter ger den upphov
till en vissnesjuka, internationellt kÀnd som Watermark Disease. Utbrott av denna har aldrig rapporterats frÄn Sverige,
men dÄ forskning visat att bakterien ofta upptrÀder som endofyt och inte patogen uppstÄr frÄgan om sjÀlva bakterien
ÀndÄ inte finns i Sverige utan att orsaka vissnesjuka. Samma forskning visar nÀmligen att yttre faktorer kan förmÄ
bakterien att övergÄ frÄn en endofytisk till en patogen livsstil. Under antagandet att klimat och markanvÀndning Àr
sÄdana faktorer och vetskapen att de Àr i förÀndring blir det angelÀget att undersöka B.
Till en Àlskad vÀn : materia och objekt som medier för överföring
With self-hypnosis as a method, I work with levels of consciousness in relation to practice. Focus lies in the relation between a language of materials and an inner experience. How do material expressions function as mediums of a spiritual matter between a beholder and me? The trance functions as a space for a spiritual contact/communication. Abstract images of crystalline glaze on ceramic tiles are direct results of these acts.
Energisystem med utnyttjande av restprodukter för gödsling av Salixodling för energiproduktion : studier av kretslopprojektet i Enköping och dess applicering pÄ en kommun i Ryssland.
The purpose of this work is to study a circulation project in Enköping municipality, where the society?s rest products are used to make beneficial products. In Enköping the rest products from waste treatment plants and private sewers are used to fertilize and irrigate Salix plantations that later are harvested and burned at the local combined heating and power plant, ENA Energy AB, to produce electricity and heat. Possibilities to apply this kind of project ona municipality in Russia are also explored.Guryevsk municipality in Kaliningrad region was chosen since there is a need to improve energy systems and reduce emissions to water and air. This municipality strives to become environmentally friendly.
Bibaggar i HallÀndska grustÀkter
This report is a result of a first survey of Halland?s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring.
Svenska bioenergimarknaden - bladvass lönsam som kommersiell energigröda
SÄ som miljön ser ut idag och med de stÀndiga pÄminnelserna om farliga koldioxidutslÀpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjÀlp att berÀkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vÄr uppsats med tanke pÄ att fÄ en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att ocksÄ ta fram en kalkyl över de kostnader och intÀkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nÄ fram till vÄrt syfte var vi givetvis tvungna att sÀtta oss in i Àmnet, och detta skedde genom en mÀngd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.VÄrt insamlade material kunde vi sedan applicera pÄ vÄr teori. För att vi skulle fÄ nÄgot att jÀmföra med har vi ocksÄ gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass Àr tre relativt likvÀrdiga energigrödor, dÀrför valde vi just dessa för jÀmförelse.
Lomma Söderpark : förbÀttringsförslag till naturlika planteringar
Jag har alltid tyckt om att arbeta med vÀxter som ger karaktÀr. Under mina tre Är pÄ SLU i
Alnarp vÀxte det fram smÄ idéer kring vad jag kunde tÀnka mig att skriva om i mitt
examensarbete. Hur kan man arbeta med vÀxter för att skapa olika effekter, teman eller röda
trÄdar genom anlÀggningar?
Genom min litteraturstudie har jag fÄtt reda pÄ historien bakom naturlika planteringar; hur
kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker pÄ 1960-1970-talen dÄ
skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna
naturen, men Àven att kunskapen inom projekteringen och arbetet med naturlika planteringar
mÄste bli bÀttre.
Vegetationsutveckling och mÀnsklig aktivitet under Àldre StenÄlder vid Döudden, Arjeplog kommun :
The landscape in the interior of Norrland has undergone dramatic changes since the deglaciation as a consequence of faultings, earthquakes and tilting of the landscape westwards. Archaeological investigations along former shorelines by the use of models of isostatic land uplift, have revealed many Mesolitic settlements in northern Sweden. Döudden, in the county of Arjeplog, has been investigated by archaeologists that identified settlements from 5200 BC. The objective of this study was to analyse the history of the vegetation and if the vegetation showed traces of human activity during early Holocene, by pollen analysis. The results indicate that the area had an established vegetation c.
Studier av habitatval och revirstrukturer hos vassÄngare (Locustella luscinioides) i TÄkern
The Savi?s Warbler (Locustella luscinioides) is a recently established bird species in a few reedy shallow lakes of southern Sweden and has only been found nesting for the last twenty years. Little is known about the species' habitat preferences, breeding biology and demands for specific territory structures at breeding sites in Sweden. Knowledge of a newly established species? habitat requirements is essential to maintain a viable population and design action plans.
Juridiska förutsÀttningar för odling av energiskog
Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).
MiljöpÄverkansbedömning vid tillverkning av etanol frÄn cellulosabaserade rÄvaror : ekologisk gÄrd sjÀlvförsörjande med drivmedel
Fuel produced from renewable resources is of big interest. In this project the difference between a few different renewable materials are compared on the matter of environmental load when ethanol is produced. The renewable materials that are compared are Salix, straw and reed canary-grass (rörflen). The cellulose in the material is cut down to small pieces and then hydrolysed so that the sugar from the cellulose can be fermented into ethanol.
Tha amount of ethanols that is studied in this work is the smount of ethanol needed to cultivate 1000 ha. The functional unit in the report is 1000 ha.
Modellerade och uppmÀtta kvÀveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvatten
The aim of this essay was to study the nitrogen flow in two willowplantations, at different locations in the south of Sweden, that wereirrigated with sewage. The study was also performed to compare thedifferences in nitrogen flows between two years, 1998 and 1999. The studywas made in three parts. First, the denitrification activity was measuredusing the acetylen inhibition method. Second the nitrogen flow, as well asthe water- and heat flows, were modeled through the SOIL-SOILN-modelThird; the nitrogen flow was calculated to compare with the results fromthe model.The results from the measurements were then compared with the resultsfrom the SOILN-simulations to detect differences in the denitrificationrate.
Fritidsodlarens frÀmsta försvar : trÀdgÄrdsvÀxter som skydd mot skadedjur
Fritidsodling Àr ett stort intresse i Sverige och det odlas trÀdgÄrdsvÀxter bÄde för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra vÀxterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trÀdgÄrdsvÀxter som kan pÄverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller pÄverka odlingsmiljön och dÀrmed stÀrka trÀdgÄrdsvÀxter att bÀttre motstÄ ett angrepp.
TrÀdgÄrdsvÀxter som inte Àr typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera vÀrdvÀxtens lukt och dÀrmed registrerar inte skadedjuret trÀdgÄrdsvÀxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trÀdgÄrdsvÀxter Àven utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.